Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
karfunkel st. M.
karfunkel , st. M.
- nhd.
- Karfunkel, Karbunkel
- Hw.:
- s. klārifunkel; vgl. mnl. carbonkel, mnd. karbunkel
- Q.:
- Pal, Suol1, RqvI, RqvII, LAlex (1150-1170), Eilh, Brun, GTroj, SHort, HvNst, Apk, WvÖst, Hiob, Minneb, Seuse, SAlex (FB karfunkel), Suol (FB clârifunkel), Suol (FB sarmihel), BdN, Berth, Er, Erlös, ErnstD, Flore, Gauriel, GrRud, HartmKlage, Herb, HvM, JSigen, JTit, Krone, KvWPart, KvWTroj, KvWTurn, Laurin, Mügeln, OvB, OvW, Parz, Reinfr, ReinFu, RhMl, Rol, RosengD, Roth, SalMor, Stauf, UvEtzAlex, UvZLanz, Walberan, WolfdB
- I.:
- Lw. lat. carbunculus
- E.:
- s. lat. carbunculus, M., kleine Kohle, Karfunkel, Karbunkel; vgl. lat. carbo, M., Kohle, böses Geschwür; idg. *kerə-, *ker- (3), V., brennen, glühen, heizen, Pokorny 571?; vgl. idg. *ker- (6), *k̑er-, Adj., dunkel, grau, schmutzig, Pokorny 573?
- W.:
- s. nhd. (ält.) Karfunkel, M., Karfunkel, Feuerrubin, DW 11, 212
- L.:
- MWB 3, 163 (karvunkel), Lexer 104b (karfunkel), Hennig (karfunkel), LexerHW 1, 1518 (karfunkel), Benecke/Müller/Zarncke I, 789b (karfunkel)
- Son.:
- umgedeutet clārifunkel