lautwandel 53 Wörterbücher · 2,7 Mio. Artikel
Wildcard · " Volltext

Aggregat · alle Wörterbücher

dra

Dial. bis spez. · 3 Wörterbücher mit Anchor-Eintrag

WWB
Anchors
4 in 3 Wb.
Sprachstufen
2 von 16
Verweise rein
0
Verweise raus
2

Eintrag · Westfälisches Wb.

dra Adj.

Bd. 2, Sp. 197
dra Adj. [Münsterl] 1.1. träge, faul, zögerlich; zurückhaltend; langsam, schwerfällig, zäh, steif. Datt iß änn draohn Kähl (Kr. AhausAhs Kr. Ahaus@LegdenLe). De Treck (Schublade) löpp drao (Kr. SteinfurtStf Kr. Steinfurt@LeerLe). Ne dre Stimme (von der „groben, knarrenden“ Stimme einer alten Frau) (Kr. SteinfurtStf Rh). — Ra.: So draoh äs ne aolle Schuffkaor sehr träge (Kr. BeckumBek Kr. Beckum@VorhelmVh). In’t Betahlen bünt se drao sie sind geizig, sparsam (WMWB). — 1.2. trocken. Ik bün so drao in’n Hals ich bin heiser (WMWB). — 2. trübe (vom Licht) [Bor]. Dr Lecht (Kr. Borken u. die krfr. Stadt BocholtBor Ba). ¶ Vgl. → trag.
659 Zeichen · 29 Sätze

Lautwandel-Kette

Von der indoeuropäischen Wurzel bis zur Mundart

Pro Sprachstufe der prominenteste Beleg. Klick auf eine Form öffnet das Wörterbuch.

  1. modern
    Dialekt
    dra

    Schweizerisches Idiotikon · +2 Parallelbelege

    dra Band 14, Spalte 1 dra 14,1

  2. Spezial
    dra

    Ladinisch-Deutsch (Mischí)

    dra [drạ] m. (dras) Getreidesieb n., Kornsieb n., Reiter m. ◆ dra dal orde Gerstensieb m.; dra dala bla Kornsieb n.; dra…

Verweisungsnetz

6 Knoten, 2 Kanten

Tap auf Knoten öffnet Detail · Drag zum Umpositionieren · Scroll zum Zoomen

1-Hop 2-Hop
Filter:
Kompositum 2 Sackgasse 4

Wortbildung

Komposita & Ableitungen mit dra

1.914 Bildungen · 1.802 Erstglied · 111 Zweitglied · 1 Ableitungen

dra‑ als Erstglied (30 von 1.802)

Draas

Wander

Draas Bä Drâs 1 hirt det saksesch Vuoterâser af. – Schuster, 525. 1 ) Urkundlich Daraus, liegt am östlichen Ende der alten Sachsencolonie; d…

Draba

GWB

Draba botan, Gattung aus der Familie der Kreuzblütler; ‘D. verna’: Gemeines Hungerblümchen GWB N13,153,1 Morph Plp [Korr N13,522] Christa Di…

Drabb

RhWB

Drabb drap Klev , Rees , Dinsl , Duisb Sg. t. m. (f.): Bodensatz des Kaffees (Koffedr.), der Jauche, des Schweinefutters, des Abflusses der …

drabbe

KöblerMnd

drabbe , M. nhd. polnischer Landsknecht, Trabant Hw.: s. dravant E.: s. dravant R.: drabben (Pl.): nhd. polnische Landsknechte L.: MndHwb 1,…

Drabbel

RhWB

drab·bel

Drabbel RhWBN dra- Kemp-Waldniel , Düss-Serm ; tr- Erk-Körrenz Bellinghv , Geilk-Brachelen , Düss-DüssUnterb, Mettm-Langenbg , Sol-Ohligs Me…

Drabbelǟrs

WWB

Drabbel-ǟrs m. [verstr. Kr. Tecklenburg Tek nördl. OWestf] langsame, vergeßliche Person. Du ōle Drawwelas ( Kr. Minden Min Ha).

¹drabbelen

WWB

drabb·elen

¹drabbelen V. [nördl. OWestf Münsterl] 1.1. langsam, zögerlich, vergeßlich sein. De Aule drawwelt ( Kr. Halle Hal Kr. Halle@Loxten Lo ). — 1…

Drabbelfritse

WWB

Drabbel-fritse m. Drawwelfritze dass. ( Kr. Minden Min Ha).

drabbelig

WWB

drabbelig Adj. [Münsterl Hal] drawwelig ( Kr. Warendorf Wdf Kr. Warendorf@Füchtorf Fü ) zerstreut, vergeßlich, geistig beschränkt.

drabbeln

RhWB

drabb·eln

drabbeln RhWBN -ab- Siegld ; -ęb- Geld-Schravelen schw.: trippeln. — Abl.: die Drabbelerei, dat Gedrabbel(s).

drabben

MNWB

drab·ben

° drabben „ sint Polnische landsknechte ” (vgl. dravant ) .

Drabbenbirne

RhWB

drabben·birne

Drabben-birne drabəbēr Kemp-SHubert f.: eine zur Zeit der Haferernte reife B., benannt nach einer Drabbe (Pl.) genannten Bauernfamilie, die …

drabberig

WWB

drab·berig

drabberig Adj. [WMünsterl] dick-, zähflüssig. Den Ollie was te drabberig (WMWB).

Drabber(t)

RhWB

drabb·ert

Drabber(t) drabər, Pl. -ərs, –ərš Mörs , Geld ; -ərt Mörs-Friemersh Xanten m.: 1. ein einige Monate (6—10 Wochen) altes, entwöhntes Faselsch…

Drabbes

RhWB

drab·bes

Drabbes -ab- m.: 1. tölpelhafter Mensch Rees ; en Burendr. Bauernlümmel. — 2. dummer Mensch Bitb-Fliessem . — 3. -əsχən Kalb (Kosewort) Bitb…

drabbig

RhWB

drabbig -ap- Adj.: sumpfig, schlammig, moorig, pappig, patschig.

drabe

Lexer

drabe == dar abe. herab Reinfr. 166 b .

drabeknëht

Lexer

drabe·kneht

drabe-knëht stm. morden, stürmen, triuwe brechen sint des zornes drabeknehte Renn. 14110.

drabeknëht

MWB

drabeknëht stM. ‘Kriegsknecht, Handlanger’ morden, stürmen, triuwe brechen / sint des zornes drabe knehte Renner 14153 MWB 1 1358,40; Bearbe…

Drabeln

RhWBN

drab·eln

Drabeln drāvələ vereinz. Monsch-Rötgen Pl.: lose Rinde an einem Baum.

dra als Zweitglied (30 von 111)

*aldra

KöblerAn

*-aldra , Adj. nhd. -altrig? Vw.: s. jafn-, mið- Hw.: s. aldr E.: s. aldr L.: Vr 5b

*adra

KöblerGot

*adra , sw. Adj. Vw.: s. *adrs

*apuldra

KöblerAs

*apuldra , st. F. (ō) nhd. Apfelbaum ne. appletree (N.) Hw.: s. *apalder?, appul; vgl. ahd. affoltra (st. F. (ō), sw. F. (n)) E.: germ. *apa…

*mōldra?

KöblerGerm

*mōldra? , Sb. nhd. Malter ne. a grain measure (N.); RB.: ahd. E.: s. idg. *mel- (1), *smel-, *melə-, *mlē-, *melh₂-, V., zermalmen, mahlen,…

*affaldra

MLW

* affaldra , -ae f. (theod. MLW vet. affaltar, cf. MLW Ahd. Wb. I. p. 33) malus — Apfelbaum (Pirus malus L., cf. Fischer-Benzon , Gartenflor…

ALEXANDRA

Hederich

ALEXANDRA , æ , ( Tab. XXXI .) des Priamus Tochter, welche sonst unter dem Namen Cassandra bekannt ist Sieh Cassandra .

bildra

LDWB1

bil·dra

bildra [bịl·dra] f. (-res) Wilderin f ., Wildfrevlerin f ., Jagdfrevlerin f . → LDWB1 salvarjinadëssa .

bluotādra

KöblerAhd

bluotādra , st. F. (ō), sw. F. (n) nhd. Blutader, Blutgefäß, Vene, Sehne ne. vein ÜG.: lat. vena Gl Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.) I.: Lüt. lat.…

*calandra

MLW

1. * calandra , -ae f. ( MLW ital. calandra, MLW francog. MLW vet. c(h)a- c(h)alandra landre a κάλανδρος) MLW script. : ga- galandra : MLW l…

calendra

MLW

calendra v. MLW chelandium .

caposcuadra

LDWB1

caposcuadra [cạ·po·scuạ·dra] m. (capi-scuadra) 1 (de lauranc) Vorarbeiter m. 2 ‹sport› Mannschaftsführer m ., Kapitän m.

*capsedra

MLW

? * capsedra , -ae f. ( subesse potest potius capsella quam χολέδρα) obturamentum — Verschluß : MLW Thadd. Florent. cons. 183,19 pone vinum …

CASSANDRA

Hederich

cassa·n·dra

CASSANDRA , æ, Gr . Κασσάνδρα, ας, ( Tab. XXXI .) 1 §. Namen . Insgemein wird sie zwar Cassandra genannt, heißt aber doch auch Alexandra , w…

catedra

LDWB1

catedra [cạ·te·dra] f. (-res) 1 Stuhl m., Pult n. 2 Lehrkanzel f., Lehrstuhl m.

cathedra

LDWB1

cathe·dra

cathedra [ca·the·dra] (lat.) f. (-dres) Kanzel f. ▬ baié ex cathedra ‹fig› von der Kanzel herab predigen → LDWB1 catedra .

*celendra

MLW

* celendra , -ae f. ( cf. neapol. celentra a cylindrus, v. et v. MLW Wartburg, Frz. etym. Wb. II. p. 1607sq.) instrumentum ad pannos poliend…

Cervantes Saavedra

Herder

Cervantes Saavedra , Miguel de, geb. zu Alcala de Henares den 9. Nov. 1547, Spaniens größter Schriftsteller, wurde während seines ganzen Leb…

ciaudra

LDWB1

ciaudra [ciāu·dra] f. (-des) 1 gutmütige Frau 2 schlampig gekleidete (schwerfällige) Frau.

clepsydra

MLW

clepsydra (-sid-) , -ae f. ( κλεψύδρα) MLW script. : cylip-: MLW Carm. Cent. 76 tit. clip-: MLW l. 8. clys-: MLW Regino chron. MLW a. 807 p.…

cliothedra

MLW

cliothedra (kl-, -it-, -tetr-), -ae f. ( κλινοκαθέδριον) sella plicatilis — Faltstuhl ( cf. MLW Gloss. III 687,38 St.-S. clithedra veldistuo…

clipsidra

MLW

clipsidra v. MLW clepsydra . Götte

clithedra

MLW

clithedra v. MLW cliothedrum .

*coldra

MLW

col·dra

* coldra , -ae m. ( polon. MLW vet. foldra) praeco — Amts-, Gerichtsdiener, Büttel : MLW Chart. Oelsn. 36 p. 65,18 (a. 1224) nunccium ... -a…

culcedra

MLW

culcedra v. MLW culcit(r)a . Hellmuth

cylipsidra

MLW

cylipsidra v. MLW clepsydra . Wellhausen

*dendra

MLW

den·dra

* dendra (dyn-) , -ae f. ( δένδρον ) arbor — Baum (accedente notione implicationis ; v. H. Antony, MLW MittellatJb. 16. 1981. p. 295): MLW D…

dracudra

MLW

dracudra v. MLW draconteus . ] Niederer

*dyndra

MLW

* dyndra v. MLW dendrum . Antony

Ableitungen von dra (1 von 1)

dræ

AWB

dræ Gl 3,328,16 s. thrâen.