Hauptquelle · Althochdeutsches Wörterbuch
bouh(ha)nen sw. v.
bouh ( ha ) nen sw. v. ; as. bôknian; vgl. mnd. bâken; ae. béacnian; an. bákna. — Graff III, 44 f. pauhhanta: 3. sg. prt. Gl 1,179,29 ( R X ); pau- chini : 2. sg. imp. H 8,4,1; pouch-: part. prs. -enente Gl 2,412,61; 3. sg. prt. -enta 670,69 ( lat. prs. ). pauhn-: 3. sg. -it Gl 1,22,16 ( Pa K Ra ). 178,29 ( Ra ); inf. -en 2,17 ( K ). — bauhn-: 3. sg. -it I 41,5. 42,1; part. prs. -enti F 39,17; 3. sg. prt. -ita 39,10. 13; -ida I 16,14/15. 31,13. 33,12. 42,6; bouhn-: part. prs. -enti T 2,10. O 1,4,77. 9,24; 3. sg. prt. -ita T 159,1. O 4,12,31; 3. pl. prt. -itun T 4,12. 19,7. pauhan: inf. Gl 1,2,…