Hauptquelle · Köbler Mhd. Wörterbuch
kümel st. M.
kümel , st. M. nhd. Kümmel, Wiesenkümmel, Echter Schwarzkümmel Vw.: s. swarz-, wilt- Hw.: vgl. mnd. kȫmel Q.: BdN, BvgSp, EvBeh, Gl, Ipocr (um 1200), Macer, NüP, OvBaierl, SalArz, StRPrag E.: s. ahd. kumī, s. lat. cumīnum, N., Kümmel; vgl. gr. κύμινον (kýminon), N., Kümmel; vgl. hebr. kammōn, Sb., Kümmel; akkad. kamūnu, Sb., Kümmel W.: nhd. Kümmel, M., Kümmel, DW 11, 2589 L.: Hennig (kümel), Benecke/Müller/Zarncke I, 910b (kümel), MWB 3, 686 (kumin/kümel)