Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
kümel st. M.
kümel , st. M.
- nhd.
- Kümmel, Wiesenkümmel, Echter Schwarzkümmel
- Vw.:
- s. swarz-, wilt-
- Hw.:
- vgl. mnd. kȫmel
- Q.:
- BdN, BvgSp, EvBeh, Gl, Ipocr (um 1200), Macer, NüP, OvBaierl, SalArz, StRPrag
- E.:
- s. ahd. kumī, s. lat. cumīnum, N., Kümmel; vgl. gr. κύμινον (kýminon), N., Kümmel; vgl. hebr. kammōn, Sb., Kümmel; akkad. kamūnu, Sb., Kümmel
- W.:
- nhd. Kümmel, M., Kümmel, DW 11, 2589
- L.:
- Hennig (kümel), Benecke/Müller/Zarncke I, 910b (kümel), MWB 3, 686 (kumin/kümel)