Hauptquelle · Althochdeutsches Wörterbuch
griffil st. m.
griffil st. m. , mhd. nhd. griffel. — Graff IV,312. kriffel: nom. sg. Nb 340,9 [372,16]; dat. sg. - ] e ebda. [ebda.]; criphil: nom. sg. Gl 3,632,39 ( Wien 1761, 10. Jh. ). — griff-il: nom. sg. Gl 3,123,35/36 ( SH A, aus grifil korr. ); -el: dass. 4,123,7 ( Sal. a 2 ); acc. pl. - ] a Nc 740,17 [75,15]; grif-il: nom. sg. Gl 3,123,35 ( SH A, 3 Hss., 1 Hs. in griff- korr. ). 193,41 ( SH B ). 660,25. Hildebrandt I,252,303; dat. sg. - ] e Nb 207,21 [223,31]; -el: nom. sg. Gl 3,123,34 ( SH A, 2 Hss. ). 256,30 ( SH a 2 ). 4,161,11 ( Sal. c ). 202,57; dat. sg. - ] e Nb 9,2 [9,6]. Nc 783,5 [136,9]; gri…