Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
knütel st. M.
knütel , st. M.
- nhd.
- Knüttel, Knüppel, hölzerne Schlagwaffe, Steinmetzschlägel, Steinmetzschlegel
- ÜG.:
- mlat. antrillus Voc
- Q.:
- ErzIII, EvB, MinnerII, Teichn (FB knütel), BdN, BFrau, CrescC, Gl, Hans, Helbl, HvMelk (1150-1190), JMeissn, JTit, Kolm, KvWEngelh, MarLegPass, OvW, PassI/II, Ring, RosengD, RvMunre, StRBrünn, StRMühlh, StRPrag, Urk, Voc, WeistÖ, Wig, WüP, Zwickauer
- E.:
- ahd. knuttil 7, st. M. (a), Knüttel, Knüppel, Keule; s. knodo
- W.:
- nhd. Knüttel, M., Knüttel, Steinmetzschlägel, Steinmetzschlegel, DW 11, 1531
- L.:
- MWB 3, 408 (knütel), Lexer 112a (knütel), Hennig (knütel), WMU (knütel 475 [1281] 2 Bel.), LexerHW 1, 1656 (knütel), Benecke/Müller/Zarncke I, 855a (knütel), DRW