Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
himelbrant st. M.
himelbrant , st. M.
- nhd.
- „Himmelbrand“, Königskerze (eine Pflanze)
- Q.:
- Barth (12./13. Jh.)
- E.:
- ahd. himilbrant* 4, st. M. (a?, i?), Königskerze, Bittersüß; s. himil, brant
- W.:
- nhd. (ält.) Himmelbrand, M., Himmelbrand, Wollkraut, Königskerze, DW 10, 1343
- L.:
- Lexer 88c (himelbrant), LexerHW 1, 1284 (himelbrant), MWB 2, 1493 (himelbrant)