Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
parān st. M.
parān , st. M.
- nhd.
- Standesgenosse
- Q.:
- Suol (FB parān), UvZLanz (nach 1193)
- I.:
- Lw. frz. parrain
- E.:
- s. frz. parrain, M., Taufzeuge; lat. patrīnus, M., Pate; vgl. lat. pater, M., Vater; idg. *pýt›r, *pýt›, *ph₂tḗr, M., Vater, Pokorny 829; s. idg. *põ‑, *põt‑, *pý‑, *peh₂-, *pah₂-, V., füttern, nähren, weiden, Pokorny 787
- W.:
- nhd. DW-
- L.:
- Hennig (parān), LexerHW 2, 205 (parân), Benecke/Müller/Zarncke II/1, 464b (parân)