Hauptquelle · Althochdeutsches Wörterbuch
heidanî st. f.
heidanî st. f. ; an. heiðni. — Graff IV,812. heidani: acc. sg. Gl 2,291,27 ( M, clm 19 440, 10./11. Jh. ). Irrlehre: [ hinc est enim quod sacri canones Simoniacam ] haeresim [ damnant, Greg., Hom. I,17 p. 1502 ].