Eintrag · Köbler As. Wörterbuch
erthag Adj.
erthag , Adj.
- nhd.
- erdig, mit Erde vermischt
- ne.
- earthy (Adj.)
- ÜG.:
- lat. terrulentus GlPW
- Hw.:
- vgl. ahd. *erdag?
- Q.:
- GlPW (Ende 10. Jh.)
- I.:
- Lüt. lat. terrulentus?
- E.:
- s. ertha; B.: GlPW Nom. Sg. N. erthagat terrulentum Wa 100, 2b = SAGA 88, 2b = Gl 2, 586, 41
- L.:
- Karg-Gasterstädt/Frings, Althochdeutsches Wörterbuch 3, 370 (erthag)