Hauptquelle · Mittellateinisches Wb.
claustraliter adv.
adv. * claustraliter . more vel modo congregationis monachorum (monialium) vel capituli canonicorum — nach Gewohnheit oder Art einer Kloster- oder Stiftsgemeinschaft, klösterlich, kanonisch : 1 spectat ad monasteria: Hist. Mosom. 2,9 communiter et -r claustraliter vivere. Consuet. Marb. 242 (Spicil. Friburg. X. 1965) descendens de equo -r claustraliter ... se aptabit. Chart. episc. Hild. I 289 p. 275,25 quia foeminae sanctimoniales ... coenobio -r claustraliter includi ... abnuerunt. al. 2 spectat ad canonicas: Chart. Traiect. 297,3 (c. 1120) -r claustraliter puniatur serviens. Chart. Xant. 43…