Eintrag · Köbler Mhd. Wörterbuch
muntbar Adv.
muntbar , Adv.
- nhd.
- „mundbar“, keiner Bevormundung unterworfen
- Q.:
- MinnerI (um 1340)
- E.:
- s. muntbore*
- W.:
- nhd. mundbar, Adv., „mundbar“, Schutz bringend, DW 12, 2684 (Adj.)
- L.:
- LexerHw 1, 2234 (muntbar), Benecke/Müller/Zarncke II/1, 237b (muntbære), MHDBDB (muntbar), DRW