Hauptquelle · Mittellateinisches Wb.
*bannitor m.
* bannitor (bampn-, band-) , -oris m. praeco, qui bannum pronuntiat — Herold, der den Bann verkündet : MLW Chart. Ital. Ficker 244 p. 292,31 (a. 1210) excipiuntur ... banditores. MLW Salimb. chron. p. 466,18 misit potestas precones sive banditores per totam civitatem MLW eqs. v. et infra p. 1346,70. Pape